Montmartre är en väldigt mysig stadsdel och har därför blivit så populärt att invånarna börjar uppleva turismen som en allvarlig olägenhet. Att dagtid röra sig runt Sacré-Cœur och Place du Tertre, är ingen avkopplande erfarenhet. Den här eftermiddagspromenaden med dottern, undvek vi att röra oss i de mest turisttäta delarna.

Längst ner finns en kartbild där de gula punkterna markerar var bilderna är tagna, med början uppe till höger och sedan moturs. Här nedan ligger bilderna i kronologisk ordning.

Clos Montmartre, en av Paris få vingårdar (det finns åtminstone en till, i Belleville). Vinet är snordyrt och enligt uppgift inte jättebra.

Dalidas byst. Dalida var en mycket populär sångerska.

Och nu är vi inne på avdelningen ”Saker jag har svårt att förstå”. Love locks är en sådan sak, att symboliskt låsa fast sin kärlek med ett hänglås på ett staket känns för mig mer som en symbol för ägande, ett tvång. Jag associerar det med våld i nära relation. Vad har det med kärlek att göra? En annan sak jag inte begriper är varför Dalida inte kan få ha sina tuttar i fred. Om det hade varit frågan om förpubertala fnittrande småpojkar som lade händerna på bystens byst hade jag väl kunnat förstå det, men när vuxna turister står i kö för att i en övergreppsliknande position fotograferas av hustru (ofta en lätt generad sådan) eller flabbande kompis, har jag svårt att inte få en känsla av avsmak. Men jag är väl tråkig…

Staty av Saint Denis (läs mer om honom här).

Villa Léandre, känd som en av Paris mysigaste gatstumpar.

Den här katten vinkar åt dig från många parisiska husväggar.

Titt-ut!

,