4: Sainte Geneviève

Först skall påpekas att det inte är frågan om någon Bad Hair Day. Spröten som sticker ut från statyns huvud skall hindra duvorna från att slå sig ned på detsamma.

Paris skyddshelgon föddes i Nanterre någon gång runt 420. Hon beskrivs populärt som en enkel bondflicka, men tillhörde sannolikt en gallo-romersk överklassfamilj. Familjen var djupt religiös, men Genevièves fromhet övertrumfade dem alla. I hennes helgon-CV dyker det upp mirakulösa tillfrisknanden och andra under redan från ung ålder. Efter föräldrarnas död flyttade hon till Paris, där hennes liv huvudsakligen bestod av bön och välgörenhet. Hon var känd för sin fromhet och sina syner, men inte helt välsedd av alla invånare. Som stark och inflytelserik kvinna kan hon ha uppfattats som ett hot mot de övervägande manliga maktstrukturerna. Hon anklagades av avundsjuka element för att vara både en bedragare och hycklare. Man planerade t.o.m. att dränka henne, men som hon stod under beskydd av den förste frankiske kungen Clovis I, besparades hon det ödet.

Hennes folkliga genombrott (om uttrycket ursäktas) skedde 451 när Attila och hans hunner var på väg mot Paris. På sin väg genom Europa hade de just ödelagt Cologne, och i förbifarten massakrerat 11000 jungfrur. Geneviève försäkrade de skräckslagna parisarna att allt skulle gå bra, bara de bad tillräckligt intensivt. Och som det bads. Och Attila vek av, till nackdel för Orleans som ödelades istället för Paris. Och nu var Geneviève stor. Stor som Taylor Swift. Elaka tungor hävdade dock att staden hade försmåtts av Attila eftersom det var helt uteslutet att man skulle kunna hitta ens en bråkdel av 11000 oskulder i Paris…

Clovis I var ett hängivet fan till Geneviève. Han lät, på hennes uppmaning, anlägga ett kloster intill den plats där Pantheon ligger idag. Klosterkyrkan kom snart att döpas efter Geneviève, och var den första kyrka att hysa hennes kvarlevor. Den byggdes om några gånger men revs slutligen för att ge plats åt Pantheon. Det enda som återstår idag är det torn, Tour de Clovis, man kan se inbakat i Lycée Henri-IV bakom Pantheon. Tornet är betydligt senare än den ursprungliga klosterkyrkan, för vilket vi har våra förfäder vikingarna att tacka. Vikingarna brukade passa på att bränna ner det mesta när de ändå härjade i Paris (vilket man ju kan försöka ha i perspektiv när man beklagar sig över dagens turistinvasioner). I sammanhanget kan också nämnas att Geneviève aktivt bistod Clotilde, Clovis hustru, i dennas försök att övertala maken att döpa sig. Mer om detta senare, när vi kommer fram till Clotildes staty…

Geneviève i sin tur var ett hängivet fan till Saint Denis, Frankrikes skyddshelgon. Enligt vissa källor köpte hon själv kapellet rest över Denis grav och anlade den första basilikan på platsen. Enligt andra källor var det mer hennes övertalningskampanjer och några lägliga mirakel som fick basilika-planerna att realiseras. Denna basilika (eller möjligen en senare upplaga, jag minns faktiskt inte, men troligen en senare upplaga – det var inte många kyrkor som överlevde vikingarnas härjningar och den parisiska förkärleken för om- och tillbyggnader) var den som långt senare byggdes om av abboten Suger till det första gotiska byggnadsverket.

Nåväl, Geneviève blev gammal (lite oklart när hon dog, men hon levde in på 500-talet) och så småningom helgonförklarad. Efter att ha varit begravd på flera olika ställen – ibland samtidigt – hamnade hon så småningom i kyrkan Saint-Étienne-du-Mont. För att ge henne en pampigare begravningskyrka, började man bygga Panthéon. Men så blev det revolution och helgon var inte i tidens smak. Genevièves kvarlevor slets ut och brändes offentligt varpå askan ströddes i Seine. När stämningarna lugnade ner sig så letade en överlevande präst fram en benknota som legat gömd i källaren. Denna ligger nu i ett fint relikskrin i Saint-Étienne-du-Mont. (Mer om relikskrinet och kyrkan, med bilder, hittar ni här.)

Vid västra landfästet av Pont de la Tournelle hittar vi Paul Landowskis monumentala Statue de Sainte Geneviève (Paul Landowski är även känd för kristusstatyn i Rio De Janeiro).

Attila då? Ja han besegrades av romarna 453. Ingen vet var han är begravd.

Åter till Drottningar och illustra kvinnor