Hôtel des Invalides var det andra byggnadsverket i Paris jag blev förälskad i. Eiffeltornet var det första. Därför är vinjettbilden perfekt. Den andra kärleken fotograferad från den första.
Den imponerande synen när man kommer från Pont Alexandre III (f.ö. den tredje kärleken) och vandrar upp Esplanade des Invalides är inte illa.
En solig dag söker sig många parisare till gräsmattorna på Esplanade des Invalides för att picknicka, flyga drake, leka eller bara ha det skönt.
Annars tycker jag att byggnaden är vackrast när man närmar sig den från Avenue de Tourville.
Ännu bättre blir det när man kommer närmre och får bättre överblick över det arkitektoniska finliret.
Byggt som sjukhus och ålderdomshem för arméns veteraner av Louis XIV. Byggnaden stod färdig 1676. Ritat av kungens favoritarkitekt, Jules Hardouin-Mansart. Arkitekten själv står staty i den lilla parken mot Avenue de Tourville.
Kapellet med kupolen, under vilken kejsar Napoleon njuter sin sista vila, stod färdigt 1679. Byggnadskomplexet rymmer även en katedral, Saint-Louis-des-Invalides. (Kyrkan fick statusen som katedral 1986 då ett biskopssäte inrättades för de väpnade styrkorna.) Senast jag var inne i Les Invalides 2015, hade jag inte med mig någon vettig kamera, så det enda interiöra jag kan presentera här är ett halvdåligt mobilfoto av Napoleons sarkofag.
Les Invalides rymmer även ett antal museer med militär anknytning, bland dessa ett armémuseum som är högst värt ett besök. Under min första ”riktiga” parisresa 1992 tillbringade jag två dagar på det museet.
Ett besök på Hôtel des Invalides inleds med att man passerar de imponerande grindarna ut mot esplanaden (som i bilden nedan är fotograferade från insidan). Så länge man håller sig utomhus kostar det ingenting att besöka Les Invalides.
Efter grindarna möter man först en port flankerad av kanoner.
På andra sidan porten hittar man en borggård.
Kupolen är inte lika framträdande som Eiffeltornet – som ju (i princip) kan ses från nästa hela staden – men rätt vad är kan man få se den sticka upp ovanför ett hustak eller, som här, träden i intilliggande Jardin du Musée Rodin.
När man lämnar området genom grindarna, rekommenderas att omedelbart vika av åt höger. I det nordöstra hörnet mot Rue de Grenelle finns en utsökt Photo spot:
När man tar den ovanstående bilden, så har man till vänster vad som nog måste vara en av Paris ”hemligaste” parker, Square d’Ajaccio. Parken är pytteliten och jag har nästan aldrig sett några människor där. Passa på att vila fötterna på en av bänkarna i friden under träden.
Men innan du går till något annat område, ta en sista titt från den finaste sidan.
